De är runt om oss, på oss, i oss – ja, överallt i biosfären på denna planet finns de. Bakterierna. De var det första livet här på jorden, och under en hel miljard år hade detta mikroskopiska, encelliga liv ensamt världsherravälde. Det är sällan vi tänker på bakterier annat än som sjukdom och elände, speciellt nu i tider av antibiotikaresistens. Men faktum är att det mikrobiella livet är en förutsättning för att de biogeokemiska kretsloppen ska fungera – vilket är grunden för allt liv här på Tellus.

Det stora flertalet av alla bakteriearterna är ofarliga för oss människor, och en del är rent av våra nära bundsförvanter. I en vuxen persons tarmsystem lever ett par kilo bakterier som bland annat hjälper oss att producera vitaminer. Helt nyligen har forskningen påvisat att en god tarmflora har en rad andra hälsobefrämjande egenskaper.

Trots detta pratar vi inte ofta om de ekosystemtjänster som mikroorganismerna genererar. Är det så att vi på grund av bakteriernas dåliga rykte missar att nyttja bacilluskernas potential att främja mer hållbara samhällen? Tänk om vi som stadsplanerare kunde bjuda in de goda bakterierna i högre grad än idag för att lösa olika uppgifter i stadslandskapet.

Ett exempel är att bryta ned kompostsopor och förvandla det till näring och matjord. Bland mina vänner finns flera bokashi-komposterare och det som förenar dem är deras lyriska beskrivningar om förmultning och kretslopp. Bokashi är en japansk metod att fermentera köksavfall genom tillförsel av bakteriekultur. Om fler skulle kompostera på detta sätt skulle behovet av avfallstransporter minska och näring och matjord komma de lokala trädgårdarna och parkerna till del. Tänk om stadsdelsparkerna kunde få platser som handlade om lokal kompostering? 

Ett annat exempel på hur bacillerna skulle kunna arbeta åt oss är genom att bryta ned skadliga ämnen i dagvattnet, främst från hårdgjorda ytor som trafikeras. Genom att låta dagvattnet passera speciella växtbäddar, så kallade biofilter, kan de skadliga partiklarna ätas upp av mikrober, så att vattendragen nedström inte måste ta emot samma mängd smuts. Dessutom skapas fördröjning av dagvattnet, vilket förhindrar översvämningar av ledningssystemen. Vad som måste till här är nedsänkta och prunkande grönytor i anslutning till trafikerade gator.

Inspirationen till biofilter kan hämtas från akvaponisk odling, det vill säga kombinationen av akvakultur (fiskodling) och hydroponisk odling (intensivodling av nyttoväxter i näringslösning). Det näringsrika vattnet från fisktanken sipprar igenom substratet där växterna tar upp näringen, varefter det renade vattnet går tillbaka till fisktanken. Vad som inte alls syns är bakteriernas roll i detta. Genom att använda substrat med mycket yta, som pimpsten eller leca, kan en större mängd bakterier fästa och hjälpa till att bryta ned skadliga nitriter och nitrater till, för växterna, lättupptagligt kväve. Bakterierna spelar en helt avgörande roll för att de akvaponiska odlingarna ska fungera.

För att skapa en högre grad av ekologisk resiliens i våra städer behövs fler småskaliga low-tech-lösningar. Genom att ta hand om utmaningarna i direkt anslutning till där de uppstår, kan bördan på dagens storskaliga systemlösningar avlastas. Det är här våra vänner bacilluskerna kommer in i bilden!