Sälg-systemet – för mer artrika stadslandskap

19 april 2023

Det är dags för sälgen att inta scenen och bli en självklar del av våra offentliga rum! I alla fall om du frågar landskapsarkitekterna Olof Olterman, Sara Lovisin och Cornelia Filipsson på Urbio med kontor intill Medborgarplatsen. De har reflekterat över att Medborgarplatsen och många andra offentliga platser i staden har potential att bli grönare och mer levande med hjälp av sälg. Sälg är ett tåligt och vackert träd med låga ståndortskrav och eftertraktade egenskaper. Att sälgen dessutom är en oslagbar individ i våra ekosystem och klassas som en nyckelart gör den inte sämre. Men varför ser vi inte mer av den i våra stadslandskap? Här berättar Olof, Sara och Cornelia om ett ”sälgsystem” som de skissat på under våren i syfte att inspirera och öka användandet av sälg i våra städer. 

Berätta om sälgprojektet, vad är det ni har föreslagit?

Med detta projekt vill vi slå ett slag för sälgen – Salix caprea – och framför allt påpeka vikten av att börja plantera sälg i våra stadslandskap, berättar Cornelia Filipsson, landskapsarkitekt hos Urbio. Vi vill lyfta sälgens biologiskt viktiga egenskaper men även dess breda användningspotential och estetiska kvaliteter. Cornelia har tillsammans med kollegorna Olof Olterman och Sara Lovisin skissat på något som de kallar ett ”sälgsystem”. Hon berättar vidare: Sälgsystemet består av ett gäng möbelmoduler som går att kombinera på flera olika sätt beroende på var de placeras ut. Systemet ska kunna användas för att göra hårdgjorda ytor mer trivsamma både för människor och djur genom att skapa ”oaser av liv”. Konceptet möjliggör också att man kan skapa gröna tillfälliga platser som exempelvis sommargator. Sälgsystemets moduler kan användas både i grupp och ensamma, för vila och återhämtning, eller för umgänge och lek. Målet är att sälgsystemet ska ge inspiration till hur man på ett enkelt sätt kan placera ut fler sälgträd i staden.

Varför är sälgen så viktig? Är inte sälgen bara ett skräpträd och sly?

Detta är tyvärr många gånger den allmänna uppfattningen kring sälg kommenterar Olof Olterman. Sälgen är tvärtom ett oerhört levande och magnifikt träd med många kvaliteter. Utmärkande för sälgen är framför allt dess betydelse för den biologiska mångfalden. Sälgen är ett träd som är viktigt för den svenska artdiversiteten. Den klassas som en nyckelart och ca 1300 arter kan kopplas till just sälg. Den har framför allt stor betydelse för överlevnaden av pollinatörer som vaknar tidigt på våren och söker föda.

Vad är bakgrunden till idéprojekt? Vad är det ni vill förändra?

Startskottet för idéprojektet kom när vi satt och diskuterade att sälgen har flertalet eftertraktade egenskaper men att den sällan syns till i staden, berättar Olof. Med projektet vill vi lyfta fram arten och förändra bilden av sälgen som ett ”skräpträd”. Vi vill visa på att det tvärtom är ett träd med vacker blomning, frodigt lövverk, spännande barkstruktur, samt att det är snabbväxande och på kort tid kan ge en utfyllande och grönskande effekt. Det är lätt att bli hemmablind och tycka att inhemska träd inte är lika spännande som mer exotiska arter, men några decennier bort så var det just de inhemska naturlandskapen som dåtidens landskapsarkitekter hämtade sin inspiration från.

Varför behöver landskapsarkitekter bli bättre på biologisk mångfald? Naturen fungerar väl bra som den gör utanför staden?

Städer ligger ofta på biologiskt värdefulla platser på grund av att människor valt att etablera sig där det finns gott om naturresurser, berättar Sara Lovisin. När städer växer så sker det på bekostnad av biologisk mångfald. Vidare kan städer utgöra viktiga tillflyktsorter för olika arter om de utformas med ett variations- och innehållsrikt utbud av livsmiljöer, särskilt i kontrast till de delar av landsbygden som används för storskaliga jord- och skogsbruk, med en homogen växtlighet. Odlar man till exempel raps i stor skala så blommar ju rapsen under kort tid, för att sedan lämna bin och andra pollinatörer åt sitt öde, om det inte finns annan nektar- och pollengivande växtlighet i närheten resten av säsongen. Vi behöver arbeta brett på alla fronter för att stötta den biologiska mångfalden med både större sammanhängande ekologiskt värdefulla miljöer och spridningskorridorer. Städer har potential att innehålla ekologiskt värdefulla miljöer som en del av ett grönt nätverk. En viktig målgrupp är pollinatörer där flera arter är rödlistade och dessa kan vi gynna genom att säkerställa en växtlighet som erbjuder pollen och nektar under hela säsongen. Där har vi landskapsarkitekter en nyckelroll att ta med det perspektivet när vi utformar och planerar våra stadsrum.

Ni har föreslagit ett sälgsystem som ni applicerat på Medborgarplatsen – hur skulle Medis förändras med ert förslag?

Vi passerar ofta Medborgarplatsen i och med närheten till kontoret och har reflekterat över att det är en hårdgjord yta i princip utan vegetation där många passerar, svarar Sara. Ett sälgsystem på torget skulle skapa en frodigare, grönare miljö där fler kanske skulle välja att stanna till. Grönska har en avstressande effekt på oss människor och bidrar till att förhöja de estetiska värdena på en plats. Grönska bidrar också med att reglera lokalklimatet, exempelvis genom att dämpa extrem hetta eller kraftig blåst. Med exemplet på Medborgarplatsen vill vi visa på hur en hårdgjord miljö kan bli mycket mer trivsam att vistas på och även locka till mer liv i form av insektssurr!

Ni har också föreslagit att körsbärsträden i Kungsträdgården skulle bytas ut mot sälgträd – vad vill ni säga om det?

Vi människor fascineras av naturen och särskilt kraftfulla blomningar, kommenterar Cornelia. Varje år samlas ett flertal besökare i Kungsträdgården för att njuta av körsbärsträdens blomning. Vi anser att 
sälgens blomning skulle kunna väcka samma fascination om den fick ta likvärdig plats i staden.
Sälgen är också oerhört mycket mer levande än de sterila körsbärsträden som används i Kungsträdgården. Så förutom vacker blomning skulle även sälgen ge surr från insekter, bin, fjärilar, fåglar och andra smådjur! Vi anser att plantering av sälg ligger mer i tiden. Vi som landskapsarkitekter kan inte utelämna ekologiska faktorer och enbart göra artval baserat på estetik när vi väljer grönska till staden. Det är dags att vi lyfter in sälgen i en ny kontext.

Om du vill läsa mer om sälg och sälg-systemet finns här en broschyr att ladda ned och inspireras av här >