Snöbergen växer! Efter större snöoväder över täta stadsstrukturer som Stockholms innerstad uppstår snabbt platsbrist. Och i Stockholm handlar det om hundratusentals kubikmeter snö – varje vinter! Eftersom den här urbana snön innehåller ohälsosamma salter och tungmetaller klassas den som miljöfarligt avfall. Antingen borttransporteras snön till snötippar lång utanför staden, vilket leder till dyra och miljöbelastande transporter. Eller så tippas snön direkt ned i vattnet, vilket naturligtvis betyder att redan orent vatten blir ännu skitigare.

Med dispens från Naturvårdsverket har Stockholm Stad under flera år dumpat sin upplogade snö rakt ned i Mälaren och Saltsjön (DN 2010-12-17), vilket knappast är värdigt vår Mälardrottning. Vi måste finna en mer hållbar lösning på problemet, speciellt framöver när den täta stenstaden bräddar över tullarna.

I landskapsarkitektkontoret Urbio’s idéprojekt ’Öar som töar’ nyttjas de stora ytorna i stadens vattenrum, där flytande öar infogas i stadslandskapet. På Riddarfjärden inlemmas två kluster med mobila skär, som nås med lastbil från Norrmälarstrand respektive Södermälarstrand. Holmarna består av fuktmader och havsängar där snön förvaras i upplag vintertid. När våren kommer samlas smältvattnet upp och renas i öarnas översilningsängar genom bioretention. Bioretention är de naturliga processerna där växtbäddar och vegetation samverkar till att rena föroreningar från dagvatten.

När snön börjar smälta bort och reningsprocesserna kommit igång, kan fågel som häckar vid strandzoner ta skären i anspråk. Förhoppningsvis kan vi få in viktiga skrattmåskolonier på öarna, vilket ger skydd för en rad andra fågelarter. Även en rad växtarter, som starr och orkidéer, skulle kunna få fäste i de blöta ängarna. Växt- och djurlivet i vår huvudstad berikas och tillför det urbana livet betydelsefulla naturupplevelser.

När fågelungarna är flygga kan stadens människor nyttja skären för rekreation. Nu har ängarna torkat upp och blivit mer slittåliga. Höet från ängsytorna har tagits med slåtterbalk och föroreningarna oskadliggjorts. Här finns nu plats för solbadande och picknickande stadsbor att njuta av livet och utsikten över Riddarfjärden. Kanske kan även öarna användas för mer riktade evenemang som utomhusgymnastik och musikkonserter.

’Öar som töar’ är nyskapad natur mitt inne i staden som löser problematiken med förorenade snömassor, samtidigt som de berikar både stadsliv och naturvärden. Det är ett exempel på hur grön ingenjörskonst kan leverera klimatanpassande, urbana ekosystemtjänster. Även på ett symboliskt plan kan dessa multifunktionella ö-element bidra till en stadsbild där den hållbara framtiden tillåts ta plats. Snöberg som förvandlas till flytande ängar på Riddarfjärden skulle sprida bilden av ett självsäkert och robust Stockholm som tar ansvar för en hållbar framtid!