Myllrande annuellängar berikar förorten

1 oktober 2012

Miljonprogrammets hög- och lamellhusområden är i stort renoveringsbehov och står inför en omfattande uppgradering. Bostadsmiljöerna tillkom i en tid där den rådande estetiken var monolistiska bostadsmaskiner placerade i arkaiska landskap. Som ett resultat av det upplevs förorternas utomhusmiljöer av många som torftiga.

Växtmaterialet som använts är ofta ensartat och planteringarna storskaliga. Det gäller också det öppna ytorna som av slentrian oftast består av klippt gräsmatta. Detta ”åkgräsklipparlandskap” är både resurskrävande och miljöpåverkande. Trots det är gräsytorna i våra miljonprogramsområden inte speciellt upplevelsevärda och påminner många gånger om ingemansland. Tiden är mogen att, i samband med upprustningen av bostadshusen, kraftsamla och ge även utomhusmiljöerna nytt innehåll och identitet. Det är dags att bryta grässvålens hegemoni!

Allt pekar på att vårt välbefinnande påverkas positivt av artrika landskap fyllda av liv. Attraktiva närmiljöer förser oss med positiva stimuli som lockar till mer utomhusvistelse, ökar den fysiska aktiviteten och bidrar till fler sociala möten. En konsekvens blir att tryggheten i området ökar.

Ett effektivt sätt att utveckla miljonprogramsområden är att omvandla de anonyma gräshaven till sprakande annuellängar! Annuellängarna skulle förse invånarna med upplevelser och bidra till en mer artrik närmiljö. Impedimenten plöjs helt enkelt upp och besås med ettåriga växter. Grödorna syftar till att ge estetiska och sinnliga värden, med färg, form, doft och till och med smak. Växterna kan förse invånarna med blomster och ätbart för självplock. Den tillfälliga grönskan kan också syfta till att ge barn och ungdomar spännande lekdjungler och kojbyggarmöjligheter. Den biologiska mångfalden stärks då förortsgrönskan exempelvis förser insekter med nektar och flyttfåglar med fröfoder – något som har ett naturpedagogiskt värde för barn och ungdomar i bostadsområdet. Annuellängarna kan även verka som refug för det gamla odlingslandskapets utrotningshotade ogräs.

Vad krävs då för att lyckas med annuellängarna? Skötseln av odlingarna bör ligga i kommunens eller det allmännyttiga bostadsbolagets regi. Istället för att klippa gräset kanske tjugo gånger på en säsong kräver annuellängen en årlig markberedning kombinerat med sådd, därefter sedvanlig tillsyn. Det är mindre resurskrävande men ställer nya krav på kunskapsläget, engagemanget, administrationen och maskinparken.

Den ekonomiska vinningen med annuellängar i miljonbyar är uppenbar. Men den riktigt stora fördelen är ändå annuellängarnas förmåga att göra ”betongen” till ett mer livfullt och trivsamt ställe!