Med ny, spännande kunskap kring hur naturens gratistjänster bör vävas in i våra städer för att ge oss långsiktigt goda livsmiljöer är det nu hög tid att driva på arbetet för stadsbyggnadslösningar som tar utgångspunkt i ekosystemtjänsterna.

Mer resiliens enligt de globala målen

2015 antog världens länder 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling till år 2030, där mål nummer 11 handlar om att se till att städer och bosättningar är inkluderande, trygga och resilienta. Resiliens är ett annat ord för stresstålighet.

Genom att få på plats mer natur i olika former i våra urbana landskap kan vi förbättra människors livsmiljö och göra städerna mindre sårbara för klimatförändringar. Exempel på dessa så kallade ekosystemtjänster, det vill säga naturens ”gratistjänster”, är allt från luftrening, bullerdämpning, avkylning vid värmeböljor, minskad risk för översvämningar, till lokal matproduktion och främjandet av psykisk och fysisk hälsa.

I och med det rådande urbaniseringstrycket har vi både en enorm utmaning och ett unikt läge att integrera ekosystemtjänsterna i den tillkommande stadsbygd som enligt Boverkets prognoser innebär 700 000 nya bostadsenheter till år 2025.

Nationellt centrum för kunskapsutbyte

En tät och blandad stad, som ofta eftersträvas i dagens stadsbyggnadsprojekt, resulterar tyvärr ofta i oväntat hårdgjorda och konventionella stadsmiljöer. Ordet ”tät” borde bytas ut till ”värdetät” för att förutom tätt mellan byggnader även inkludera maximerandet av positiva upplevelser och ekosystemtjänster.

Här behövs tillgänglig information om hur naturens tjänster kan organiseras rumsligt för att understödja livet i staden. För att få stor spridning snabbt och styra kommande investeringar rätt pläderar vi för ett nationellt centrum för kunskapsutbyte kring de här frågorna, likt det som föreslagits i regeringsutredningen Gestaltad Livsmiljö (SOU 2015:88).

Lokalbaserat kunskapsunderlag som kan vägleda

Varje stad har sina naturliga förutsättningar och utmaningar. Vad som skapar inkluderande, trygga och hållbara stadsdelar kan därför se olika ut i vårt avlånga land. ”Att tänka globalt och handla lokalt” är en högst relevant devis när varje projekt måste utreda vilka typer av ekosystemtjänster som gör mest nytta på just den här platsen.

För att underlätta arbetet bör varje kommun arbeta fram ett lokalbaserat kunskapsunderlag med utgångspunkt i vilka ekosystemtjänster som finns och vilka som behöver utvecklas för att möta morgondagens behov. Visionen bör vara att i all stadsutveckling addera nya värden till befintliga, så att summan av ekosystemtjänsterna alltid ökar. Kunskapsunderlaget kan sedan sättas i händerna på politiker, tjänstemän, fastighetsutvecklare, arkitekter och landskapsarkitekter. Vi föreslår att varje nytt stadsbyggnadsprojekt framöver tillhandahåller en tydlig viktning om vilka ekosystemtjänster som ska lösas med utgångspunkt i ett holistiskt perspektiv kring stadslandskapet.

Positiva incitamentsystem för agerande aktörer

Att gå från tjusiga visionsbilder till byggda projekt är ofta en smärtsam resa där kapandet av kostnader gör att systemlösningar för ekosystemtjänster bantas bort.

Men hållbarhetsaspekter bör självfallet viktas tungt i statliga och kommunala upphandlingsförfaranden, för att mana på framväxten av mer initierade och kunniga aktörer inom samhällsplanerarprofessionen.

En knäckfråga att lösa är därför hur långsiktigt hållbara lösningar ändå kan byggas in av en bransch där en stor del av bolagen verkar inom ramen för kortsiktiga vinstkrav. Vi tror att lösningen ligger i att vi blir många aktörer som driver på utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv. De organisationer vars hållbarhetsarbete ges hög verkningsgrad i det som de facto byggs ska premieras genom olika former av positiva incitamentsystem. Exempelvis genom rabatter på markpris eller förtur till nya markanvisningar.

Kraftsamling för ekosystemtjänsterna

Nu behövs en kraftsamling kring ekosystemtjänsterna i stadsplaneringen för att få till stånd verkligt inkluderande, trygga och resilienta stadsmiljöer. Vi är övertygade om att det kan möjliggöras genom att göra lösningar för ekosystemtjänsterna mer tillgängliga, skapa lokalbaserade kunskapsunderlag samt kraftfullt höja verkningsgraden i aktörernas hållbarhetsarbete.

Charlotta Szczpanowski, Hållbarhetschef, Riksbyggen

Linda Pettersson, Landskapsarkitekt LAR/MSA, URBIO

Madeleine Nobs, Affärsutvecklare Hållbara affärer, NCC Construction

Mattias Gustafsson, Landskapsarkitekt LAR/MSA, VD URBIO

Stefan Sjöberg, Arkitekt SAR/MSA, grundare Kjellander + Sjöberg