Mycket av naturen i staden utför arbete till nytta för människan. Landskapsarkitektkontoret Urbio har i en rad idéprojekt visat hur urban nyttofauna kan gynnas med enkla insatser. Förekomsten av urban nyttofauna har inte bara ett starkt symbolvärde för den hållbara staden, det berikar även upplevelsevärdena på individnivå.

Den biologiska mångfalden i staden ska vara på människans villkor. Alla djur är inte önskvärda i staden. Skadedjur som sprider sjukdomar eller som på andra sätt förstör för människan är vi helt enkelt inte intresserade av att ha i vår närhet. Det djurliv som berikar livet i staden ska däremot gynnas. Många djur pollinerar exempelvis fruktträd och bärbuskar i trädgårdar och parker, eller livnär sig på trädgårdens skadedjur. Andra arter blir viktiga symboldjur som bidrar till stadens varumärke.

I Hammarby Sjöstad har man till exempel ett litet men identitetsgivande bäverbestånd, i Uppsala bidrar närvaron av kajorna i högsta grad till stadsbilden. Ett viktigt argument för urban nyttofauna kan sammanfattas i begreppet edutainment, en ordlek med engelskans education, utbildning, och entertainment, nöje. Stadsbornas vilda grannar bidrar till vardagligt nöje, men samtidigt bidrar de till kunskap om naturen. Nyttofaunan i staden bidrar till att göra staden attraktiv, vilket främjar människors direkta välbefinnande och hälsa på lång sikt. Den urbana faunan bidrar på samma gång med insikter i naturens cykler. Genom närvaron av djur i staden ökar vår medvetenhet kring dygnsrytmer, väder/klimat och årstidsväxlingar.

När stadslandskapen breder ut sig i framtiden kan vi förvänta oss att ännu fler djurarter anpassar sig till livet i staden. För många organismer har urbana miljöer till och med blivit en viktig överlevnadsrefug när landsbygden allt mer förändras till monokulturella produktionslandskap. För att främja livsbetingelserna för urban nyttofauna har landskapsarkitektkontoret URBIO föreslagit att nya typer av natur integreras i de urbana landskapen. Stadens outnyttjade ytor skulle kunna förvandlas till urbana vildmarker som förser djuren med skydd och försörjer dem med föda. Ett urbant landskap där råttor, som är perfekt anpassade till dagens städer, kan få konkurrens av mer önskvärda arter. På återvinningsstationen i Västberga anordnas regelbundet rovfågelsafari. Husrum för urban fauna, hålrum av olika slag, förmedlar en positiv bild av den hållbara, toleranta och tillåtande staden. Det är ett stadslandskap där djuren kan röra sig fritt, ett öppet zoo. 

I idéprojektet ’Zoo-Logi’ vill landskapsarkitektkontoret URBIO lyfta fram den biologiska mångfalden som stadens odlingsområden bidrar med. Genom att drapera odlingsområdenas funktionsbyggnader i hålrumsstrukturer skapas husrum åt nyttofauna. ’Zoo-Logi’ främjar förekomsten av pollinatörer och skadedjurspredatorer, vilket avspeglar sig i ökad blomning med rikligare frukt- och bärskördar i närområdet. I fasaderna på ’Zoo-Logi’ finns svalbrätten, tornseglarreden, fladdermusvisten, trast- och mesholkar, insektshotell, igelkotthålor och padd-kryp-in. Samtidigt får odlingsområdena ett karaktärsstarkt landmärke.

I idéprojektet ’Fladderbyar’ har vi föreslagit dagvisten och yngelbostäder åt fladdermöss. Fladdermössen är redan urbana djur som dras till städer då det finns gott om både lättfångad föda och boplatser i håligheter i gamla i parkträd. En enda fladdermus kan på en kväll fånga upp mot tusen insekter, något som har ett stort ekonomiskt värde för oss människor. Med ’Fladderbyar’ visualiseras närvaron och nyttan av denna flygande däggdjursgrupp i staden.