Attraktiv stad med biofila principer
I planeringen av hållbara städer ska vi ta avstamp i faktorer som faktiskt gör staden attraktiv för människor. Kunskapen om hur människan påverkas positivt av natur har vuxit på senare tid och den så kallade biofili-hypotesen pekar på människans nedärvda band till andra levande system i naturen. Nu kan vi på allvar börja integrera natur i urbana sammanhang för att vitalisera livet i staden.

Människan har levt som jägare och samlare under merparten av artens existens och vår överlevnad har varit helt beroende av vår förmåga att läsa av naturen, dess växter och djur. Dessa egenskaper gjorde att vi senare kunde domesticera växter och djur och leva bofasta i organiserade samhällen. Enligt biofili-hypotesen, framlagd av den amerikanske biologen Edward O. Wilson, har människans nedärvda band till de levande systemen i naturen varit en vinnande faktor genom evolutionen. Myllrande livfulla landskap har försörjt oss med mat och präglat oss så att vi instinktivt dras till sådana miljöer. Det förklarar varför vi skaffar krukväxter och husdjur, eller stressar av med arbete i trädgården eller en promenad i skogen. Det klargör också varför bostäder är mer eftertraktade om de har utsikt mot grönskande natur och vattenspeglar.
Ordet rekreation betyder att återfå liv. Utevistelse i kontakt med naturen har gång på gång bevisats ha en rad positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Genom att integrera levande system i staden kan vi minska invånarnas ohälsa och stress. När mer än hälften av jordens befolkning bor i städer som blir tätare och tätare och när avståndet till naturliga sammanhang hela tiden ökar blir behovet av urban grönska för rekreation större. Det finns en stor potential i att nyttja biofili-hypotesen som språngbräda i planeringen av våra städer. Biofil stadsutveckling handlar om att skapa en attraktiv stad som gynnar människors hälsa och välbefinnande. De biofila staden ska bjuda in till utevistelse och motion, och främja kontakten med natur och möten med andra människor. I den biofila staden lyfts de ekologiska sambanden fram istället för att de byggs bort. Naturliga processer ska tillåtas ta plats i staden, och väder, dygnsrytm, lokalklimat och årstidsväxlingar ska synliggöras i stadsbilden. Stadsmiljöer ska myllra av liv med rum för barn där kreativa upptäckarlekar stimuleras istället för hämmas.
Naturen som integreras i städer ska vara en natur i människans tjänst. Biologisk mångfald gestaltad för upplevelse, interaktion och välbefinnande. De här biofila stadsmiljöerna gör förstås mest nytta i människans närmiljöer. På bostadsgårdar, i stadens parker och på dess torg, längs stråk där människor rör sig, eller i anslutning till noder i kollektivtrafiknätet. När man idag förtätar storstäder är det stort exploateringstryck på de obebyggda luckorna i stadsväven, ofta på bekostnad på befintlig natur. Grönskan i sig äger emellertid stor ekonomisk potential och det finns stora vinster med att bygga vidare på redan existerande naturvärden. Finns ingen natur kan ny natur skapas för att på så sätt öka exploateringars attraktionskraft. I stora exploateringsprojekt bör det vara en självklarhet att tidigt arbeta in park för rekreation. Det gröna blir ett sätt att locka spekulanter.

Landskapsarkitektkontoret URBIO har arbetat fram en rad idéprojekt för att visualisera hur principerna för biofil stadsutveckling kan gestaltas. Myllrande närmiljöer bidrar till ett attraktivt boende. Bostadsgården är oerhört viktig för människors livskvalitet, inte minst för de med mest tid och som samtidigt är minst mobila; nämligen barn och äldre. URBIO har tagit fram idéprojekt för tillgängliggjorda biogölar på bostadsgården. Biodiken och översilningsängar är exempel på ekologisk dagvattenhantering som bidrar till biologisk mångfald. Efter ett regn fylls fuktängen mitt på gården upp med en vattenspegel. Varför inte kombinera det synliggjorda dagvattnet med balanslekar och fångstdammar?
Ibland saknas plats för konventionell stadsgrönska i den förtätade staden. Utmaningen blir då att hitta nya sätt att föra in och integrera natur i staden. Det gäller då att identifiera tidigare underutnyttjade och bortglömda ytor med potential att skapa urban natur. Exempel på detta kan vara de vidsträckta taklandskapen i våra städer, vertikala ytor som fasader och klippväggar, eller väglandskapens överblivna impedimentmark. I idéprojektet ’BioStrata’ har URBIO arbetat med urbana vildmarker på taklandskapen i Skanstull. De upplyfta torrängarna skulle beskådas av tusentals tunnelbaneresenärer varje dag. Dessa grusiga ytor är torra, soliga platser där intressant torktålig grönska och djur som gräshoppor, fjärilar och fåglar trivs. Taken förses också med bikupor som bidrar med att odlingsområdena runt Årstaviken får sina bärbuskar och fruktträd pollinerade.
För att uppnå en biofil stadsutveckling måste vi hitta nya kreativa sätt att integrera natur i urbana miljöer. Om det gröna ska få verklig plats i planeringen krävs en förändrad inställning till urban natur. Naturen ska inte längre ses som ett motsatsförhållande till det urbana utan mer som en integrerad del av stadsbyggnaden. Politiker och tjänstemän måste därför upp med de gröna frågorna högt på agendan vid planeringen av våra städer. Projekten måste också få det ekonomiska utrymme som krävs i byggskedet, likaså skötseln i förvaltningsskedet. Det är viktigt att landskapsarkitekter och andra professioner kommer in och driver de här frågorna i tidigt planeringsskede. En utmaning vid gestaltandet av den biofila staden är att ta hänsyn till människors upplevda otrygghet. Grönskan måste formges och ljussättas på ett sådant sätt att folk kan röra sig tryggt i staden. Det gäller också att på ett pedagogiskt sätt förklara innehållet och värdet av det vilda i urbana landskap. Den yviga, ostyriga naturen innebär en otuktad estetik som måste accepteras av stadsborna. Rätt använda kan naturelement i staden serva människan, inte bara med attraktiva miljöer som skapar trivsel, utan även med en mängd ekosystemtjänster, till exempel fördröjning och rening av dagvatten, svalkande lövskugga med bra lokalklimat och rening av luft. Kan vi överbrygga den biofila stadsutvecklingens utmaningar har vi goda förutsättningar att nå mer hållbar stad framöver.