Spännande naturlab ökar förståelsen för ekologi
I stadens rekreationsskogar röjer kommunen träd och sly längs gång- och cykelvägar för att det inte ska buska igen. Alltför slutna naturmiljöer får många människor att känna sig otrygga, samtidigt som trädstammar och grenar på marken kan uppfattas som skräpigt.
Ofta transporteras därför nedsågat material bort. Problemet är att i alltför städad natur saknas löst material för kojbyggande barn, övervintringslokaler för större djur och habitat för vedlevande organismer. Tar man vara på möjligheten kan de tätortsnära rekreationsskogarna i ännu högre utsträckning bli refuger för djur- och växtliv som är beroende av död ved.
För att berika stadsbornas närmiljöer och öka stadens ekologiska och sociala hållbarhet har vi tagit fram idéprojektet ”Debritorium”. Namnet kommer av en kombination av det latinska ordet ”debris” (skräp) och laboratorium. Debritorier är stadens motsvarighet till trädgårdens kompost. I ett debritorium samlas olika typer av naturmaterial som blir över i naturmarksskötseln. Material som nedsågade trästammar, grenar, löv, flis, slaget ängshö och trädgårdsavfall, som annars skulle behöva transporteras bort och deponeras, samlas ihop och ordnas på ett genomtänkt vis i en slags träkyrkogård. Debritorierna placeras i närheten av gångvägarna där de kan ses av förbipasserande. Debritorierna gestaltas på ett sätt så de kan förstås av vuxna och inte upplevas som överblivet ”naturskräp”. Därför ges dessa kompost-platser former med inspiration hämtat från landart. De urbana rekreationsmarkerna skulle med utplacerade naturlab få spännande platsbildningar med identitet som ökar förståelsen för ekologi.
Debritorier är naturlab i staden där nedbrytningsprocesserna i naturen åskådliggörs. Här kan barn och vuxna uppleva hur mikroorganismerna skapar förmultning. Här kan den nyfikne hitta och utforska spännande saker som igelkottar, groddjur, svampar, insekter, spindeldjur och maskar. Här startar naturlek där barnens förståelse för ekologiska samband stärks, något som enligt forskningen lägger grunden till ett individuellt ekologiskt ansvarstagande. Egentligen borde varje plats där det finns barn ha ett debritorium, platser som bostadsgården och dagis-/skolgården. I mer urbana sammanhang bör debritorierna utformas som mer uppstyrda platsbildningar med utrymmen både för grenar och ris, trädgårdsavfall och komposterbart matavfall. Vissa delar fungerar som sittytor de, medan ingångar i marknivå in skapar förutsättning för att härbärgera urban nyttofauna som igelkottar och groddjur.
Det är dags för debritorierna att ta plats i den hållbara staden!