Stadsodling är ett ämne som engagerar och berör många människor. I våra allt tätare städer har vi insett vikten av att odla våra egna grödor, både för rekreation och nytta. Odling i staden fyller många funktioner, förutom att förse oss med föda och ett viktigt socialt sammanhang bidrar den även till ökad biodiversitet och naturpedagogiska värden. Funktioner som i sin tur bidrar till stadens resiliens – förmågan att återhämta sig efter störningar och kriser.

Att ta hand om oss själva, i ett samhälle med accelererande tempo, har blivit allt viktigare. Hälsotrenden har verkligen blommat upp, med ökad medvetenhet kring livsstil, träning och kost. I den medvetne stadsbons vardag används mat inte bara som energikälla utan även som medicin. Genom, vad som kallas ’superfoods’, råvaror som innehåller höga halter av antioxidanter, vitaminer och mineraler hjälper maten oss att hålla oss friska. Dessa åtråvärda råvaror har dessutom högre verkningsgrad ju färskare de är och odlas därför med fördel på den egna täppan. Vår miljö- och ekonomiska medvetenhet gör att vi även vill ta hand om så mycket som möjligt av det vi producerar.

Men vad ska vi göra med allt det vi odlar? Och hur ska trenden i att ta vara på så mycket som möjligt av varje råvara rymmas i våra relativt små bostäder? En lösning är den uppgraderade jordkällaren: Skafferihubben. Skafferihubben är ett lägenhetsbundet utrymme utomhus där man kan lagra sina picklade grönsaker och nyupptagna rotfrukter samt torka sina örter. En slags uppgradering av funktionen till de utrymmen som på 40-talet var självklara delar av flerbostadshusen, där konserver och rotsaker förvarades på naturligt svala platser. Funktioner som nu kan möta dagens krav på standard, tillgänglighet och design och där hänsyn till miljön och minimerad klimatpåverkan är en självklar utgångspunkt.

Dagens bostadsgårdar är ofta underbyggda med parkeringsgarage och Skafferihubben blir därför en konstruktion helt eller delvis över mark. Att nyttja jordkylan, som i traditionella jordkällare, är därför inte möjligt. Istället används modern teknik som solenergi och restenergi från bostäderna för att hålla maten kall. Smarta system ser till att endast de utrymmen som används hålls kylda eller frysta.

Skafferihubben blir en samlad volym på gården där flera lägenheter delar på gemensamma ytor, och varje lägenhet har egna skåp och hyllor. De gemensamma ytorna kan man använda som ett kollektivt skafferi där de boende kan dela med sig av överskottet av det man odlat eller tillagat. Skafferihubben fungerar även, liksom postfacken, för leverans av matvaror i separata skåp. Tekniken finns idag framtagen för att kunna dela ut tillfälliga ”digitala nycklar” till bud, vilket gör att säkerheten i systemet blir hög och kunden känner sig trygg.

Skafferihubben blir dessutom en naturlig mötesplats på bostadsgården där möjligheterna att integrera förutsättningar för andra sociala funktioner är stora. Här får det kollektiva uteköket plats tillsammans med långbordet liksom funktioner som understödjer tillredning och odling, som rensbordet och redskapsboden. I anslutning finns även kompostplatsen där kretsloppet sluts och där nedbrytningsprocessen både kan observeras i pedagogiskt syfte och näringsrik mulljord återbildas och återföras till jorden. Med Skafferihubben kan fler stadsodlare förvara sina skördar på ett smartare sätt och se att allting kommer till användning. Skafferihubben tillför stadsmiljön en helt ny typ av mötesnoder med fokus på mat!