Nyttja dagvattnet!

26 juni 2012

Regnvatten är en fantastisk tillgång! Men i planeringen av våra städer betraktas dagvattnet fortfarande som ett problem som ska omhändertas. Klimatförändringar och förtätningen av våra städer sätter dagvattensystemen på övermäktiga prov. Nu behöver synen på dagvattnet omvärderas. Kan utemiljön utformas så att dagvattnet blir en resurs för växter, djur och människor, som något som faktiskt berikar livet i staden?

I våra städer, med stora takytor och hårdgjord mark, leds dagvattnet direkt ned i dagvattensystemet. Från närmsta brunn förs vattnet bort genom rör och kulvertar för att renas någonstans i stadens utkanter. Förutom olika tekniska och ekonomiska problem för denna dagvattenhantering med sig ekologiska och pedagogiska problem. Nederbörden kommer varken stadsgrönskan eller människor till godo. Grundvattenmagasinen sjunker då regnvatten inte tillåts infiltrera ner genom marken. Vid kraftiga skyfall räcker inte ledningssystemet till med översvämningar som konsekvens och där ledningarna mynnar i sjösystemen strömmar vid höga flöden orenat vatten förbi reningsanläggningarna. Med en sådan dagvattenhantering minskar förståelsen för vattnets naturliga kretslopp och vilken funktion vatten kan ha i en stad hos invånarna. Ett faktum som ytterligare motverkar en förändrad syn på dagvattenhantering i städer. Det är dags att vi ändrar inställning och ser dagvatten som en resurs att utnyttja istället för att se det som ett problem!

Grönskan gör stadsmiljöer mer attraktiva. Ett problem med växter i städer och i trafikmiljöer är att de ofta är stressade. En stressfaktor är att växterna periodvis saknar tillgång till vatten. Det betyder att antingen har vi växter som lider av vattenbrist eller så krävs resurser för bevattning. Vi forslar alltså bort dagvattnet samtidigt som stadsgrönskan lider av vattenbrist vilket är något ologiskt.

En lösning kunde vara att leda dagvattnet till växterna innan det leds vidare i dagvattensystemet. I infiltrerande växtbäddar, växternas biomassa, öppna biodiken och översilningsängar kan stora mängder dagvatten tas upp, lagras och avdunsta innan det leds bort. Tidsavståndet mellan det att vattnet faller som nederbörd och att det belastar dagvattensystemet ökar vilket motverkar översvämningar. En ekologisk dagvattenhantering tillgodoser alltså växternas behov av vatten samtidigt som belastningen på dagvattensystemet minskas.

Växtligheten har också förmågan att, i kombination med mikroorganismer, bryta ned de vatten- och luftburna föroreningar, som finns i stadsmiljön. Fenomenet kallas bioretention med ett finare ord, och många av de partiklar som idag leds ner med dagvattnet i kulvertar och vidare till reningsverk för rening skulle alltså kunna brytas ned tidigare. En ekologisk dagvattenhantering i urbana miljöer har alltså potentialen att både rena och fördröja dagvatten, samtidigt som det kommer både växtlighet och grundvattensystem tillgodo.

I framtiden förväntas klimatet förändras och vi kan se fram emot perioder med kraftigare regn varvat med ihållande värmeböljor. Ekologisk dagvattenhantering kommer bli en viktig komponent i den hållbara staden. Att dagvatten i framtiden utnyttjas som en resurs istället för ett problem som måste tas omhand är nyckeln till en frodig stadsgrönska. Grönskan i sin tur är helt nödvändig för att mildra effekten av värmeböljor, rena luften och skapa goda mikroklimat. Användningen av dagvattnet i staden är ett exempel på hur integrerad natur i staden tillhandahåller ekosystemtjänster som förbättrar människans livsmiljöer. Det är dags att nyttja det faktum att det faktiskt regnar!