Nattrabatt – den första prototypade Stadsbiotopen
I ett gräsmattedominerat bostadsområde i södra delarna av Lidköping har Urbio prototypat en Nattrabatt. Konceptet för den blomrika platsbildningen som ska locka insekter i skymningen är hämtat ur ett pågående FoU-projekt om Stadsbiotoper. Projektet har möjliggjorts genom medel från Riksbyggens jubileumsfond ’Den Goda Staden’.

Med begreppet Stadsbiotoper menas i detta sammanhang stadselement i den byggda miljön som omformas och gestaltas för att främja biologisk mångfald och bidra med ekosystemtjänster. Urbio har nu anlagt den första Stadsbiotopen: en Nattrabatt, med hjälp av stöd från Riksbyggens jubileumsfond ’Den Goda Staden’. Nattrabatten är samtidigt en del av STADSBIOTOPER – GESTALTAD BIOLOGISK MÅNGFALD I STADEN, en exempelsamling med olika stadsbiotoper och första delen av ett FoU-arbete som finansierats av ARQ-stiftelsen och Urbio.
Nattrabatten i Lidköping utgår från klippt gräsmatta, ett vanligt förekommande element i våra byggda miljöer, och omformar en del av denna till en rikligt blommande buskplantering för nattpollinerande insekter. Planteringsbädden är byggd på höjden för att minimera schakt.
Artvalet hos buskarna präglas av vit och ljus blom som syns bra i mörker. Flertalet har även starkt doftande blom och är värdväxter till ligustersvärmaren som är en av våra största svärmare samt Nattrabattens fokusart. Det viktiga buskskiktet är en bristvara i våra byggda miljöer och denna Nattrabatt visar även på buskars många egenskaper som rumsbildande, blommande, doftande, starka höstfärger och föda för olika arter. På de obarkade granstörarna ska klätterväxter, i form av olika former av kaprifol, bidra med blomning. Dofterna i den skymmande kvällningen avnjutes med fördel från den renoverade trädgårdssoffan.









Projektet möjliggjordes genom fina samarbeten. Stort tack till Hasselfors Garden som bidragit med den torvfria och kompostrika jorden. Tack också till Essunga plantskola som hjälpte till med det nattfjärilsgynnande växtmaterialet! Och sist men inte minst ett stort tack till grävmaskinisten Alexander på Riksbyggen som körde in all jorden!