När torkan slår till
I sommar drabbas vi av vattenbrist – igen. I och med allt strängare vattenransonering börjar vi inse att städernas grönstruktur behöver förändras. Men hur anpassar vi stadsgrönskan så att den blir mer robust och klarar torka bättre framöver?

De globala klimatförändringarna är sedan länge här med allt extrema vädersystem som följd. Regnmängderna i Sverige väntas öka, men inte jämnt fördelat över året, utan genom häftiga skyfall. Däremellan väntas långa perioder utan nederbörd och torka som följd. Inom ett par generationer spås växtperioden var förlängt med flera månader här i landet. Vinterperioden, som är det huvudsakliga tidsfönstret för påfyllning av grundvattnet, förväntas bli väsentligt kortare. Det som var städernas självklara grundvattentäkter går inte längre att ta för givet.
I stora delar av östra Sverige är grundvattennivåerna idag rekordlåga, eftersom nederbörden varit otillräcklig de senaste vintrarna. Hushållning med vattenresurserna är helt plötsligt en stor fråga även i vår tempererade del av världen. Vattenbristen kommer ställa nya krav på inte bara jordbruk och industriverksamhet, utan också på skötseln och driften av städernas grönstruktur och de många ekosystemtjänster som grönskan genererar. Hur kan vi bättre ta tillvara på vattnet i våra städer?

TORKTÅLIGA ARTER. Samtidigt måste stadsgrönskan anpassas till den alltmer klimatextrema stadsmiljön. Exotiska växtarter som är bättre rustade för denna miljö förmodas användas i ökad omfattning, medan inhemska arter blir allt ovanligare i våra städer. Växtmaterialet behöver vara xerofila, torktåliga, men samtidigt inte vara för känsliga för tillfälligt vattenmättade jordar – så att de står pall vid de intensiva regntillfällena.
BIOFILTER. Det kommer bli allt viktigare att återföra nederbördsvatten till grundvattnet genom infiltration. Påfyllningspunkterna till grundvattnet behöver bli fler och mer utspridda i stadslandskapet. Därför behövs reningsanläggningar där även trafikdagvatten och gråvatten, utöver dagvattnet, renas. I framtidens städer kommer våtmarker, reningsdammar och infiltrationsbäddar vara en integrerad del av stadsmiljön.
TORRÄNGAR. Gräsmattorna – ursprungligen ett gestaltningselement från de fuktiga brittiska öarna – kan också väntas bli en mer sällsynt syn i våra städer framöver. Många gräsytor behöver övergå till torrängsytor – med mer biologisk mångfald som bonus. Där gräsmatta verkligen behövs, som i parker och på golfbanor, krävs att mer torktåliga gräsarter används.
UNDERJORDSCISTERNER. Redan nu har hållbarhetscertifieringar i stadsbyggnadsprojekten som LEED och BREEM krav på att bevattning av nyplanterad växtlighet endast får göras med återvunnet regnvatten. Nya kommersiella systemlösningar för regnuppsamling måste snabbt fram på marknaden. Fram över kommer underjordiska cisterner som kan lagra stora vattenvolymer lokalt för bevattning vara nödvändiga. Dessa är samtidigt fördröjningsmagasin som minimerar risken för översvämningar nedströms i dagvattensystemen vid kraftiga regn.
ROBUSTA BEVATTNINGSSYSTEM. Bevattningssystemen som ändå behöver komma på plats bör vara tåliga low-tech-lösningar snarare än sårbar hi-tech. Det fodras lösningar som bygger på antingen gravitation eller kapillärkraft – eller varför inte kombinationer av de två?
PEDAGOGISKT REGNSAMLANDE. För att göra folk medvetna om vattnet som resurs är det viktigt att vattnets väg från hårdgjorda ytor till uppsamlingsplatser synliggörs. Regnsamlande kar och tunnor, tillika regnträdgårdar och torrdammar, måste bli standard i utomhusmiljöerna.
DE MULTIFUNKTIONELLA STADSTRÄDEN. Urbana landskap behöver en ökad täckningsgrad av stadsträd för att ge den täta staden bättre motståndskraft mot värmeböljorna. Temperaturen inne bland träden är betydligt svalare jämfört med kala stadsrum. Trädsamlingar kyler av luften med sin biomassa och beskuggar marken, vilket kan betyda skillnaden mellan liv och död för sjuka och svaga stadsbor i omgivningen.
Idag må rent färskvatten vara billigt i Sverige, men med långvariga torrperioder kan den situationen snabbt komma att ändras. Det gäller nu att så fort som möjligt få på plats en mer robust och klimatanpassad grönstruktur som kan underlätta för livet i staden.