Bjussande stadsmiljö grogrund för medmänsklighet
Kan bjussande utformning av gaturum, torgplatser och parker bidra till en mer medmänsklig stad? Vi vet från exempel i USA att i grannskap med understödjande socio-ekologiska strukturer dör färre människor under plågsamma värmeböljor. Detta jämfört med stadsdelar utan dessa kvalitéer. Därför har landskapsarkitekterna en oerhört viktig uppgift i att skapa morgondagens socialt hållbara livsmiljöer. Och det är här begreppet ”bjussande” kommer in!

Tyvärr finns många exempel på hur oginhet tillåts prägla stadsmiljön. Allt från dålig planering som alstrar urusla lokalklimat, sjavigt åldrade material, brist på sociala mötesplatser till kommersialiserande av det offentliga rummet och illasinnad exkluderande design. Övervakningskameror, förbudsskyltar, stängsel och låsta grindar, anti-skejt-lister på murar och obekväma parksoffor det inte går att sträcka ut sig på, är illmariga sätt att få medborgarna att känna sig obekväma och ovälkomna.
Alla insatser i stadsbyggnadsprojekten framöver bör istället utgå från begreppet ”bjussande” och syfta till att höja de allmänmänskliga nivåerna i stadsrummen. Här följer fem konkreta förslag att börja med:
- Plats för spontanvila! Fler generösa sittkanter i goda lägen; på murar, fasadsocklar och i nischer av olika slag. Sittkanterna kan ha olika höjd och bredd utanför de standardiserade måtten så att de kan annekteras på olika sätt.
- Stimulerat kulturliv! Total balans mellan kommersiell reklamyta och yta för gratis evenemangsaffischering, anslagstavlor och fria graffitiväggar.
- Urban picknick! Uteserveringar på stadens gator och torg får upplåtas om man också iordningsställer picknickbord där vem som helst får slå sig ned utan att vara tvungen att handla.
- Multi-player! Fler lekredskap måste anpassas till att föräldrarna enkelt kan medverka tillsammans i småbarnens lek.
- Detaljberikat! Stadsmiljö med mer detaljering och upplevelserikedom blir lättare nyttjad av allt från lekande barn och äldre, till parkour-atleter och pokémon-go:ers.
Det är dags för icke-kommersiell landskapsarkitektur som med ärligt uppsåt verkar för det allmännas bästa; en gestaltning av de gemensamma rummen som bjussar tillbaka!