Biologiska sköldar mot myggplågan

13 augusti 2012

Har det regnat på dig också i sommar? Med klimatförändringarna har vi att vänta oss fler intensiva sommarregn kombinerat med värmeböljor, vilket i sin tur obönhörligt kommer att leda till översvämning – och mygg. Vissa delar av landet, bland annat områdena kring nedre Daläven, som har haft återkommande mygginvasioner är förmodligen en försmak av vad framtiden kommer att innebära på fler håll i landet.

I de myggdrabbade trakterna upplever de boende en försämring av livskvaliteten under den varma perioden av året då stickmyggorna är som värst. Men att som nu helikopterbomba med det kemiska bekämpningsmedlet Bti är varken miljövänligt eller billigt. Kostnaden för den kemiska myggbekämpning 2010 var 16 MSEK enligt Naturvårdsverket.

Här behövs nya idéer! Varför inte sätta in biologisk bekämpning av massförekomsten av stickmygga? Biologisk bekämpning av skadedjur är dock ingen nyhet: nyckelpigor har använts mot bladlöss, nematoder mot mördarsniglar. Men att använda fladdermöss mot myggplågan på ett systematiskt sätt skulle vara något nytt. Boplatser för många av våra fladdermusarter är en bristvara, då äldre hålträd tyvärr försvinner i odlings- och skogslandskapet. Artificiella hålträd skulle gynna förekomsten av många av våra svenska fladdermusarter i landskapet. I USA har forskare kommit fram till att det ekonomiska värdet av de systemekologiska tjänster som fladdermöss tillhandahåller är i mångmiljardstorlek – räknat i dollar och per år. Resultatet är hissnande. Men tänker man efter är det inte särskilt konstigt – en fladdermus sätter i sig ett tusental insekter – på en kväll. Och många av dessa insekter är skadegörare som jord- och skogsbruket skulle ha använt kemiska bekämpningsmedel mot.

Landskapsarkitektkontoret URBIO har i detta idéprojekt velat gynna förekomsten av myggätande fauna. Genom att skapa husrum för både fladdermuskolonier och myggätande fåglar (svalor och tornseglare) hålls myggplågan stången. Boplatserna för myggätarna placeras i långsträckta kluster mellan våtmarkerna och bebyggelsen och bildar på så sätt biologiska sköldar mot myggplågan. Bon utformas som visten, upphöjda på tripoder och kan placeras vid en strandkant, i marskland eller ute i vattnet. Vistena synliggörs med röd signalfärg som bryter av mot den omgivande naturen. Förslaget skulle inte bara sänka kostnaderna för kemisk bekämpning och stimulera den biologiska mångfalden. Faktum är att jakttornen för fladdermössen skulle kunna bli en turistindustri i sig. Lokal naturturism skulle kunna utvecklas med fladdermussafari på agendan. Då skulle läderlapparnas kamp mot myggen kunna följas ”live” med hjälp av pejlande ultraljudsdetektorer!